Filmer vs Böcker

17 Dec

Hyfsat ofta dyker den upp; Debatten om vad som är bättre. Filmen eller boken. Rätt snabbt dyker det då upp någon kulturnisse som anser boken vara porten till himmelen. Vad filmer  – i synnerhet på TV öppnar för port må vara osagt. Ibland kommer dessa bokens glorifieringar från någon som i förra numret recenserade film.

Vad är det då som skiljer dessa två berättelsens medier från varandra? En absolut skillnad är att en bok tar längre att läsa än en film att se. Boken kan läsas var som helst där det är tillräckligt ljust. Filmen behöver någon form av apparatur. Den apparaturen har dock anammat nya format under senare år och uppträder flertal former från biografen till handdatorn. Historien berättad i en bok är inte lika känslig för avbrott i kontinuiteten som filmens flödesschema. Faktum kvarstår dock; Båda berättar en historia!

”Nu måste vi lära eleverna att läsa – inte titta!” utropades nyligen när bristen på litteraturundervisning i våra skolor debatterades. Kan vi inte heller här avhålla oss från att polarisera? Måste vi se motsatser i allt?

Boken är underbar. I läsningen får fantasin vingar. Miljöer och personer beskrivs men läsaren formar själv den slutliga bilden. Visst är det fantastiskt!

I filmen ses alla miljöer och personer i all sin tydlighet och här lämnas ytterst lite åt fantasin. Det som däremot lämnas helt åt fantasin är att leva sig in i personernas tankar. Hur personerna känner sig och vad de tänker syns inte i filmen.

Att det ska vara så väldigt mycket mera viktigt att unga lär sig hitta på hur huvudpersonen ser ut än att fundera över hur personen tänker och känner sig är för mig helt – fullständigt – höljt i dunkel.

Många är de ansvarskännande vuxna som hjälpts åt för att öppna böckernas värld för de unga. Hur många har tagit sig tid till att sätta sig ner med sina barn för att lotsa dem in i filmernas värld? Hur många vuxna är det inte som på fullt allvar bara lyft in ett antal filmmedier i huset och därefter lämnat över allt åt den unge själv. Enda vuxna inblandningen är alltför ofta den vuxnes begränsningar – av tid. Oberoende av vilken ålder man är i är det upplagt för konflikt om man tvingas avbryta en filmupplevelse på stört – utan föregående överläggningar. Hur vore det om vuxna diskuterade filmspråk med de blivande vuxna istället för att bara avfärda allt med handryggen?

En kollega hade härom dagen lämnat en film på mitt bord. En gul post-it-lapp med texten ”Den här filmen borde du se” väckte naturligtvis både nyfikenhet och tacksamhet. När nyfikenheten stillats i det att filmen setts fyllde tacksamheten bägaren upp över bredden. Filmen engagerade till den grad att jag knappt vågade se vidare av rädsla för att den unge huvudkaraktären inte skulle få det liv och uppskattning han förtjänade. Djupt berörd lade jag filmen tillbaka i sitt konvolut. Somnade gjorde jag den kvällen i tankar kring mina egna möjligheter att bereda väg för kommande tiders stora tänkare och innovatörer. Tacksamt ska jag återlämna filmen till min kollega.

Bredvid mig ligger en bok. Uppslagen. I ett annat rum ligger en bok av helt annan sort. Uppslagen. I någon av dessa kommer mina ögon att vila i kväll. Under någon av dessa kommer mina ögon att slutas – två gånger innan jag inser att jag får skjuta en del till morgondagen.

Annonser

2 svar to “Filmer vs Böcker”

  1. Sasha 12 januari, 2012 den 03:35 #

    Böcker och filmer är olika – och som du säger talar de olika språk. Jag kan se på en film där handlingen är totalt strunt och njuta av att den är välgjord (exempelvis Kill Bill). Och jag kan läsa en bok där handlingen är suverän men där författaren inte förmår få till det i beskrivningen av människokaraktärer (exempelvis Ilkka Remes). Men en bra handling räddar inte alltid en dåligt gjord film och bra människokaraktärer räddar inte en tråkig bok. Kanske det jag vill säga är att de olika medierna har olika kriterier på bra/dåligt i mina ögon och ej kan dras över samma kam…

    Jag tycker att allt som oftast så bygger filmerna mer upp stämningen och påverkar en mera på ett känslomässigt plan än en bok. I en bok koncentrerar man sig kanske mer på något annat? Vad? Vet inte riktigt men jag kan bara konstatera att jag har nog oftare blivit rörd till tårar av en film än av en bok. Konstigt nog har jag inte tänkt på det tidigare. Men böcker kan nog också vara väl så underliga och tvinga en att fundera på saker och ting ur en annan synvinkel. Kanske är det så att filmer har mera en ”shockeffekt” medan böckerna jobbar långsammare (så att man hinner vänja sig med den främmande / shockande tanken)?

    • janfunderar 13 januari, 2012 den 05:54 #

      Definitivt en stor skillnad mellan film och bok finns i just tempot. Därför har jag svårt att se film på reklamfinansierad TV. Avbrotten spolierar helt det flöde filmen bygger på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: