(för) God tillgång på fanatiker

18 Aug

Tung var klubban som markerade domen över tre unga kvinnor i vårt östra grannland. Lika tungt som artisternas – de som världen över uttryckt sitt stöd för Pussy Roits medlemmar -namn tycks ändå inte deras ord väga när de fördömer den ryska rättsapparatens agerande. Än tyngre tycks det vara att fatta.

Knappast någon har undgått tankar om Putins grepp för att enligt hans syn styra upp livet i Ryssland. Medier har belyst, politiker har talat men få har vågat skrida till handling. Performance/aktivist/punkgruppen Pussy Riot synade sina kort och tre medlemmar valde att spela sina. Insatsen var hög. Två av de gripna och dömda har barn, vilka de inte fått träffa sedan de greps. Två år är den tid de alla enligt domen berövas sin frihet – den lilla frihet Rysslands styrande är beredd att ge sina undersåtar. Den frihet de önskar och kämpar för är betydligt större än så.

Som sanna konstnärer har de vunnit mediernas intresse. De har också öppnat västvärldens ögon för det absurda i den ryska rättsapparaten. De har vunnit – men priset var högt.

Med lekmannaögon från sidan sett har den ryska klockan vridits tillbaka med en generals beslutsamma handalag. Under Sovjet-eran var både folk och kyrka kuvat. Ingen kan egentligen veta vilka skäl en ledare för den ortodoxa kyrkan av idag har att uttala stöd för Putin. Pussy Riot daskar båda över skinkorna i sitt framträdande i Frälsarkyrkan i Moskva.

Likt svampar efter regnig sommar fylls hos oss debattsidorna redan av inslag som bär urskiljningslösa aktivisters stämpel. Med slägga – i klass med Tors hammare – går anti-religiösa bärsärk i spalterna och utmålar varje gudstroende som förtryckare. Den djupt religiösa gumman, vars tro bar henne genom de svårigheter hon genomlevt i sitt land, är nog oskyldig beträffande domen av de tre. Hon har också rätt att känna sig kränkt eftersom hennes vattenhål gjordes till den plats där öppningsdraget i denna match om yttrandefrihet gjordes.

Den eftersträvade yttrandefriheten borde även innefatta rätten till att bekänna en tro. Att en religiös person ber bordsbön – högt – är väl inte mer kränkande för ateisten än att den senare svär över seg biff.

De djupt troende medlemmarna av den ortodoxa kyrkan grep inte de tre unga kvinnorna. Biskop Leo har offentligt uttalat att domen är för sträng. Är månne alla de vilka haft Nadezjdas, Marias och Jekaterinas öde i sina händer verkligen helt överens med domen? Tre modiga kvinnors djärva drag bör kalla oss -var och en – till eftertankens spegel.

Frihet är stort. Rätt att tro och rätt att yttra sig medför skyldighet att vakta tunga och hand så att ingen människa kränks. Annars förfaller friheten själv på eget grepp.

Annonser

Ett svar to “(för) God tillgång på fanatiker”

  1. Leif Ekrem 18 augusti, 2012 den 07:40 #

    Understödes!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: