Varför går unga människor i skola?

9 Aug

Första sidan på publika nyhetsförmedlingens webbsida visar ingresser till 43 artiklar. Sju av dem är skolrelaterade, vilket inte är att förundra sig över eftersom skolorna i Finland startas upp i dagarna. Det som är anmärkningsvärt är att ingen av artiklarna berör undervisning och utbildning. Det diskuteras bland annat om huruvida man får sjunga ”Den blomstertid” på skolavslutningen (!), i vilken utsträckning de yngsta eleverna ska kunna ta sig till skolan på egen hand och vilka disciplinära åtgärder en lärare ska få ta till. Mest utrymme i spalterna får dock skolans lov och placeringen av dessa.

Landets näringsminister hävdar att skolornas tidiga start om höstarna gör att turismnäringarna går miste om både jobbmöjligheter och stora pengar . På annat ställe berättas att turismföretagare tvingas stänga i förtid på grund av brist på arbetskraft. Om det nu är så att turister från Mellaneuropa står med öppen plånbok i hand på trappan i slutet av augusti är det väl bara att öppna, tacka och ta emot likvida medel. ”Jobbmöjligheter” tycks i näringsministerns uttalande inte vara synonymt med ”arbetstillfällen” eftersom dessa jobb tydligen ska utföras av skolelever med vaga arbetsavtal.

Skolan är till för utbildning. I växande ålder får unga medborgare uppleva sociala samspel och möjligheter att vidga sin syn på omgivningen. Skolan är en hörnsten i vår demokrati. Den ska inte reduceras till en ”billigast-möjliga-hyfsat-säkra förvaringsplats så länge föräldrarna arbetar. Ej heller ska den utgöra en spelbricka på ekonomins och industrins momentana plan. Den utgör grunden för framtida samhälle, ekonomi och industri.

Annonser

6 svar to “Varför går unga människor i skola?”

  1. michaeleriksson 10 augusti, 2013 den 08:46 #

    I dem stora dragen ger jag dig rätt. Dock har du kanske en något optimistiskt syn på skolan, tex. som ”hörnsten i vår demokrati”. Snarare har skola länge anti-demokratiskt använts tex. som politisk indoktrinering och som förmyndarverktyg. (Redan under 80-talet, då jag själv gick i skolan, var detta fallet.)

    • janfunderar 10 augusti, 2013 den 09:10 #

      Skolorna har utvecklats en hel del sedan 1980-talet. Fysiska möjligheter att på flera sätt nå högre medvetandegrad (=exv genom samlad kunskap på nätet) öppnar för diskussioner ifall man som lärare har turen att ha alerta elever i rummet. Därtill håller också insikten om det omöjliga i att förutse framtidens vardag på att sjunka in. En djupare insikt om att flera elever under sin yrkeskarriär kommer att inneha tjänster vilka ännu inte finns borgar för en öppnare grundskola.

      Dock avsåg jag med ”hörnstenen i vår demokrati” att alla – oberoende av hur livet i övrigt ser ut – garanteras möjligheter att i grundskolan skaffa sig grundfärdigheter för vidare utbildning. Nio + ett år ingår i grundpaketet.

      • michaeleriksson 11 augusti, 2013 den 03:11 #

        ”Dock avsåg jag med “hörnstenen i vår demokrati” att alla – oberoende av hur livet i övrigt ser ut – har samma möjligheter i grundskolan. I nio + ett år, alternativt fram till 16-årsdagen, får alla möjligast likvärdiga grundutbildning.”

        Nja, med demokrati har detta inget att göra. Snarare ”equality of opportunity”. Även här är jag dock något skeptiskt då skolan har en enorm ”opportunity cost” och inte går in tillräckligt på enskilda individernas säregenskaper. Tex. lär jag mig själv som vuxen mer per år än jag gjorde under något enskilt grundskoleår och kunde vid växeln gymnasie/högskola (med mindre tvångsnärvaro och mer självstudier) se en explosion i min ”läreffektivitet”.

        ”Skolorna har utvecklats en hel del sedan 1980-talet.”

        Om de faktiskt har blivit bättre är dock tveksamt, framförallt med tanke på dumbing down och sjunkande lärarkompetens. De gamla problemen med politisk indoktrinering verkar även bestå, kanske tom. förvärras.

        ”Fysiska möjligheter att på flera sätt nå högre medvetandegrad (=exv genom samlad kunskap på nätet) öppnar för diskussioner ifall man som lärare har turen att ha
        alerta elever i rummet.”

        Nätet är dock oberoende av skolan och handlar om att eleverna själva lär sig utan, kanske tom. trots, skolan. (Jmf. även ovan.) Tendensiellt skulle jag även säga att det snarare vore frågan om eleverna (!) har turen att ha en lärare som är tillräckligt intelligent och tolerant för att diskutera konstruktivt och produktivt.

      • janfunderar 11 augusti, 2013 den 05:26 #

        Jag håller med om att det finns elever – och föräldrar – som låter tiden ha sin gång för att efter skolan få lära sig det man explicit behöver. Dock finns som sagt möjligheter att förbereda sig redan under skoltiden.
        Specifik undervisning i anslutning till det man behöver/önskar sig i ett visst tillfälle i livet är en garant för framgång. Det är bara det att största delen av skolan bör man lära sig för allmänbildningens skull. Det är ju inte heller säkert att man när man går i grundskolan exakt vet vad man vill jobba med som vuxen.
        Skolmognad är en annan sak. Själv blev jag skolmogen 119 dagar in på mitt 46:e levnadsår. Det finns med andra ord mycket jag kunde ha tagit till vara under min egen skoltid. Att jag inte gjorde det är inte skolans fel.
        Beträffande sjunkande lärarkompetens och politisk indoktrinering måste du avse en annan skola än den finländska skola jag avser.
        Du har helt rätt i att nätet är oberoende av skolan. Däremot är skolan en bra plats att ge alla insikter i kritiskt tänkande och utvärdering av källor. Det är ett mål som får allt mer luft under vingarna.

      • michaeleriksson 12 augusti, 2013 den 09:00 #

        ”Jag håller med om att det finns elever – och föräldrar – som låter tiden ha sin gång för att efter skolan få lära sig det man explicit behöver.”

        Här tror jag att du missförstått mig (även om denna variant också kan vara legitim): Min poäng var mer att för många, inklusive mig själv, är (den svenska!) skolan snarare än broms än en hjälp vid lärandet genom dess ineffektivitet och
        utriktning på elever runt om eller något under genomsnittet. I andra ändan av spektrumet finns det många som har liten nytta av skolan för att tempot är för högt eller skolan för demotiverande.

        ”Beträffande sjunkande lärarkompetens och politisk indoktrinering måste du avse en annan skola än den finländska skola jag avser.”

        Nej, att det handlade om den finska hade jag tyvärr glömt mellan kommentarerna—själv talar jag om den svenska. Kanske har vi då både rätt… (Den finska känner jag bara ryktesvis, men påståendet att den finska skolan är betydligt bättre har jag sett vid flera tillfällen. Jag vill även minnas att PISA och liknande studier har visat just detta.)

  2. janfunderar 12 augusti, 2013 den 09:40 #

    Håller med dig i din poäng om bromsande effekt om man låser tempo och nivå. Att alla ska få samma chans att utvecklas betyder inte att alla ska få samma uppgifter på samma nivå. Tyvärr en väl spridd missuppfattning. (Även bland ”branschfolk”)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: