”Veden ska inte vara alltför torr. Då brinner den så snabbt att den värmer mindre.”
Eventuellt finner man nån logik i påståendet om man vänder och vrider en stund. Här ska vi ändå koncentrera oss på nåt torrt. Väl torkad ved.
Ännu i slutet av juni höll svärfar och jag på med det som röjts under vintern. Av ren nyfikenhet slängde jag in en rejäl klabb och två mindre i bilen när ryggen meddelade att det är dags att avsluta arbetsdagen. Den stora hade en massa på 6,4kg och de andra 778g respektive 686g. Den stora och den på 778g klövs. Den sista lämnades hel. Alla radades upp, under tak, mot södervägg den 26:e juni.
Den 6:e juli, 10 dagar efter tio dagar på tork(en), gjorde jag en kontrollvägning. Den stora hade minskat 1,4kg, den mindre som klyvts 146g och den okluvna 73g. Procentuellt hade den stora klabben, som klyvts i sex delar, minskat 28% i massa, den mindre kluvna med 19% och den okluvna 9%. Ju större klyvytan är, desto lättare lämnar vattnet veden, och det är ju det som är själva idén.
Sommaren 2019 var kall och torr – i stort. Det fanns ett par varma, lugna veckor, men i stort var det en blåsig och kall sommar. Dividerades temperaturen i ºC med vindhastigheten i m/s var resultatet ofta nära 1. En bra torksommar.
Just innan läsåret inleds gör jag ännu en granskning. 11:e augusti är den stora ner under det som kan vägas på badrumsvågen, knappt 3,6kg, den mindre kluvna hade nu en massa på 562g och den okluvna 534g.
Den stora hade under en dryg månad förlorat 28% av sin massa – i huvudsak i form av vatten. Den mindre kluvna hade minskat i massa med 11% och den okluvna med 13%. Kan vi anta att den mindre kluvna börjar vara torr? En möjlig orsak till den stora fortsättningsvis minskar rejält i massa är att träden fälldes under vårvintern och hade legat i trave, kapade i längder om tre meter, ett par månader.
Anta att du gör en brasa med veden från den stora björk-klabben ovan. Från 26:e juni till den 11:augusti har, i runda slängar, 2,4kg vatten lämnat den. Vattnet har en specifik värmekapacietet på 4,19kJ/(kgK). Det betyder att det går 4,19kJ energi åt till att värma ett kg vatten (≈en liter) en Kelvin. En temperaturskillnad på en Kelvin är identisk med en temperaturskillnad på en grad Celsius. Ofta anges vattnets specifika värmekapacitet som 4,19 Joule per (kilogram·grader Celsius); 4,19kJ/(kgºC)
Antar vi vidare att veden som bärs in är nära 0ºC skall vattnet däri värmas 100ºC. Därtill ska vattnet förångas och till det går det åt kring 2260kJ/kg, beroende på lufttryck:
2,4 kg · 4,19 kJ/(kgºC) · 100ºC + 2,4 kg · 2260kJ/kg
vilket kan snyggas upp till 2,4 kg · (4,19 kJ/(kgºC) · 100ºC + 2260kJ/kg)
Energin som går åt för att värma och förånga det vatten björk-klabben innehöll den 26:e juni närmar sig 6,5MJ, 6 500 kJ.
En Watt är en Joule per sekund. En kiloWatt är då en kiloJoule per sekund. Följaktligen är en kiloWatt-timme (kWh) 3600 kiloJoule, eftersom det går 3600 sekunder på en timme. 7200 kJ motsvarar då 2 kWh. Låter jag veden torka ännu några veckor får jag troligtvis ut så mycket vatten ur den att klabben ger 2 kWh mer energi i form av värme i huset än om jag skulle elda den i det skick den hade när jag hämtade hem den.
Låter det mycket? Kolla vilken effekt din vattenkokare har och ta tid på hur länge det tar för den att koka upp 1kg, för enkelhetens skull en liter, vatten. Tänk dig sedan att du låter vattnet koka bort.
Det här är bara en tanke när det gäller att fälla ett växande träd för att få värme i huset. Det finns betydligt fler orsaker till att elda endast torr ver. Fråga grannarna.
Jans Funderingar 