Tag Archives: skola

Driver den offentliga sektorn utvecklingen?

1 Mar

Ekonomin i Finland skulle idag vara betjänt av ett nytt ”Nokia”. Visst. Det gör gott för ett lands ekonomi att ett företag får lanserat sin produktgrupp just i ett sådant ögonblick att den finns där när världen inser produktens sprängkraft. Om den dessutom både tillfredställer behov, är med och sätter kommunikativa trender och bygger nya rum i den lustfyllda marknadens borg ger den säker utdelning. Utdelning i fråga om arbetsplatser, kapitalinkomster, skattemedel, synlighet och en uppsjö av synergieffekter.
Vad gör man då när nationella stoltheter skriver sin framgångssaga i imperfekt. När globala aktörer köper resterna av nationella stoltheter, petar runt i askan för att se om där finns något att göra peng på, för att sedan dra sig tillbaka eller flytta tillvekningen till någon plats där lönerna är på lämplig nivå är det för sent att vifta med stolta fanor. Stora elefanter räknar med att andra sköter ridån.

 

sierpinkicarpet

Sierpenski Carpet – Den geometri som med minsta möjliga storlek möjliggör kommunikation över olika våglängder.

Steve Jobs förstod vikten av att paketera produkten snyggt, att sälja ett helt koncept och att marknadsföra en dröm. För den skull får vi inte glömma de fysiska komponenterna i drömmen. Som exempel kan nämnas World Wide Web, GPS, touchscreen och en knippe halvledare vars närvaro i vardagen anses helt naturlig. Hur många tänker ens på hur en antenn som ska hantera signaler på olika band ser ut? Nämnda komponenter hittades inte plötsligt i de stora teknikjättarnas råvarohyllor. Ej heller togs de fram i rätt ögonblick för att skapa en ny marknad. De är frukter av lång, idog och kostsam forskning – till stor del finansierad med offentliga medel. En succé bygger på en idé, men den behöver också kunna förverkligas.

 

Vilken är nästa produkt som säljer skjortan av konsumenterna? Vågar du låta tanken lyfta? Liten är chansen att morgondagens allemansredskap finns i dagens fantasi. Många stora upptäckter, som sedan lett till betydelsefulla framsteg, har setts i ett annat ljus än ljuset av den gnista som tände forskningsglöden. Ofta har en oväntad upptäckt gett nya möjligheter som öppnat väg för en alldeles nyfödd tanke. Vid andra tillfällen har ett akut behov koncentrerat och uppbådat resurser som sedan också kunnat tillgodose behovet. Att den lösningen sedan finner vägar ut till vår vardag är mera regel än undantag.

Background Business Earth

 

Sannolikheten är fortfarande stor att vetenskapliga genombrott som leder till nya ekonomiska vinningar sker, liksom tidigare, i anslutning till universiteten, försvarsväsendet och stora forskningsmiljöer -exempelvis Cern. ”Allsköns docenter” är de som gör grovjobbet för det som ingen egentligen hade tänkt på, få kunnat fantiserat om, men som leder till miljövänlig odling och produktion, effektivare sjukvård och – eventuellt – det så hett eftertraktade nya tekniska genombrottet ur vilket går att skapa den nya produkt vilken genererar arbetstillfällen och skatteintäkter samtidigt som börskurvorna och hoppet vänder uppåt. Knappast kommer vi ens i Finland snabbare fram till ”det nya Nokia” genom se till att dagens skolelever snabbast möjligt lär sig det som räckte till för dagens beslutsfattare och sedan spikrakt genom den utbildning man valde som vilsen 15-åring hasta ut i arbetslivet.

Den som aldrig tänkt efter må hålla sig från den första stenen.

 

Annonser

Mobiltelefonen i skolan

3 Dec

De elever som nu går sitt sista år i grundskolan kommer att vara yrkesverksamma ännu år 2060! Med de orden öppnades en utbildningsmässa nyligen. Vi var en och annan som drog ett något djupare andetag för att kunna ta in den informationen.

Ser vi på motsvarande tidsrymd bakåt blir vi varse att det hänt en hel del. 1969 fanns kunskap och teknologi för att ta sig till månen och beträda dess yta men den första persondatorn befann sig ännu då i framtiden. Den första pizzerian i Norden öppnades men det skulle dröja länge innan frysboxen blev en naturlig del av hushållet. Få hade råd med solsemester under vintern men det fanns resebyråer med personal. Det skulle ännu dröja några år innan matematiklärarna med viss bävan övergav räknestickan. En god bit in på 70-talet fanns det osäkerhet i fråga om framtida möjligheter att räkna procent på en miniräknare. Räknestickan klarade den saken galant!

Teknisk utveckling förändrar vår vardag. Nya idéer föder ny teknik som föder nya möjligheter som föder nya idéer i ständigt flöde. Många Linus-Idor har sett helvetsmaskiner ta plats i våra hushåll men idag är de få de som vill skydda sina barn mot dammsugare.

Idag är det som vi i vårt språk envisas med att reducera till ”mobiltelefon” något som tycks vara rätt svårt att förhålla sig neutral till. När mobiltelefonen och skolan kombineras blir det riktigt svårt att hitta en linje som skulle tillfredsställa alla. Gott så. Undervisningen i våra skolor varierar stort och skall så göra. Olika ämnen är didaktiskt olika och lärare har olika sätt att förhålla sig till ämne, undervisningssituation och elever. Undervisning är ett samspel där parterna måste ha förtroende både för varandra och det sätt på vilken undervisningen sker.

Vilken plats kan vi då ge ”mobiltelefonen”, härefter kallad smarttelefon, i skolan?

  • Smarttelefonen är en naturlig del av människors liv idag. Att kategoriskt utesluta den ur skolan är att kategoriskt utestänga en betydande del av verkligheten.
  • Att förflytta en hel klass till en datasal alternativt bära in 20 bärbara datorer eller tabletter för en enstaka sökning på nätet är föga meningsfullt. Likaså att dela ut miniräknare genast någon elev vill göra en uträkning. Detta görs behändigt genom att eleven tar fram sin smarttelefon, gör bruk av den och fortsätter sitt jobb.
  • Till smarttelefonerna kan laddas ner en hel del applikationer som sköter det som förr krävde så pass dyr utrustning att få skolor hade råd att införskaffa sådan. Här kan nämnas ljusmätare, ljudnivåmätare och accelerometer.
  • Smarttelefonens (film)kamera är ett utmärkt redskap för dokumentation.

En viktig aspekt i sammanhanget är att vidga elevernas syn på det multiredskap de bär med sig. Det kan hända att tonåringen är mer villig att skydda sin hörsel i repetitionslokalen om hen själv ser på egenhändigt utförd mätning att ljudet ligger högt över hälsosamma nivåer än att en förälder säger det. Kanske någons intresse för fysik föds när hen inser vilka mätningar man faktiskt kan göra med smarttelefonen. Måhända förmågan att läsa kartor utvecklas om sådan ständigt finns tillgänglig – och är aktuell, med den aktuella positionen utmärkt. Det kan födas ett intresse för litteratur just i den stund någon inser att man både kan söka boktips, ladda ner och läsa utvald bok på smarttelefonens skärm.

Smarttelefonen är ett verktyg. Ett bra verktyg. Sådana ska användas. Alla har vi nytta av att veta hur. Det sista innefattar även att veta ”var” och ”när”.

Förresten. En betydande del av dem som i år börjat i förskolan denna höst kommer att uppleva nästa sekelskifte.

 

Ge gåvan vidare!

9 Okt

Det fanns en tid när man kunde ta fram en fysisk bankbok, se vad senaste saldot var och känna hoppet om middag på restaurang tunnas ut. En tid när en tågbiljett var en fysisk biljett köpt av tjänsteman i uniform. En tid när den som hade gjort en resa hade lärt sig något, och hade en historia att berätta – inte blott en solbränna att visa.

Tiden har sin gång. Föga visste vi då om det liv som levs idag.

När de som idag blir klara med sina examina från högskolor och universitet satte sig vid hemmets första dator visste få vilken ekonomisk belastning den utgjorde. Trots det var den datorns kapacitet försumbar i jämförelse med en smarttelefon idag.

Har man upplevt knappa halvseklet har man hört föräldragenerationen, och generationen som gick före, naturligt och respektfullt tala om kräfta (1) som dödens självklara budbärare. Malet kött skulle stekas inom några timmar föra att inte smakupplevelse och näringstillskott skulle förbytas i hälsovådlig unkenhet.

De tekniska framsteg som gjort informationen snabb, tillgänglig och global, används av unga men har utvecklats av generationen före. Tekniken bakom pekskärmen är resultat av kreativitet och forskning i samverkan med varandra.

Precisionen i en strålbehandling av cancer är resultat av idé och idogt arbete. Ett arbete som inte var slit med kolspade utan utslitna pennor brukade för biologins, matematikens och fysikens bidrag till att hålla liemannen stången.

Den hållbarhet man idag erhåller på en förpackning köttfärs är en lika enkel som genial kemisk idé – att bruka i stort sett samma gaser som människor och djur inhalerar regelbundet men i proportioner som avviker från de som bakterierna arbetar bäst i.

Bakom varje innovation vi så fort tar för givna står ett lag av fysiska personer som lagt själ och energi i att lära sig, forska och utveckla. Vem har rätt att bestämma vem som ska få möjligheter att vara delaktig i framtidens innovationsprojekt? Vilken vuxen tillhandahåller den kristallkula med vilkens hjälp de självsäkert kan säga till en elev i grundskola vad som behövs i den unges framtid?

Allmän bildning är en förmån. Därmed inte sagt att kunskap kommer utan arbete. Det krävs energi att lära sig. Det behövs stöd av omgivningen för att en tonåring ska orka ta tag i uppgifter som känns motiga till en början.

Det händer att de uppgifter en elev i grundskolans slutskede ligger på en nivå vilken nuddar taket i hemmafrontens kapacitet. Tro mig – Som far till fyra vet jag! När ens barn vill ha hjälp med sina hemuppgifter hjälper man till. Man ger sitt stöd och man tar del – Det kan man alltid. Ger man uppgifterna lite tid kan man säkert ge några råd på vägen. Ens barn är inga konkurrenter. Det är inte farligt att erkänna att man behöver tid för att förstå uppgifter ens barn ska göra. Som föräldrar och lärare ska vi vara stolta varje gång vi överglänses av de som ska ta över efter oss. Det ligger i utvecklingens natur att varje generation är klokare än den förra.

I sanning – Må nästa den växande generationen ha större visdom!

 (1) Kräfta – äldre term för cancer.

Skräplitteratur?

10 Sep

Ur minnets dunkel glider minnet av en tentamen långsamt fram i ljuset. Ämnet är barnlitteratur. Uppgiften högst subjektiv. Första uppgiftens inledande text öser galla över bokförlag vilket ber läsaren att i den skissade fyllda bokhyllan på bokens titelblad färglägga det antal bokryggar som motsvarar läsarens totala innehav av böcker från förlaget. Böckernas värde likställdes med noll i det att de var producerade i otillbörlig takt endast i syfte att sälja mängd och därmed inhösta likvida medel i motsvarande grad. Ekonomiskt värde 1, litterärt värde 0. Som blivande lärare ombads man ta ställning till ”skräplitteraturen”.

Vid tillfället hade jag själv minst tre med gröna ryggar försedda böcker på mitt nattygsbord. Ungdomsböcker som triggade fantasi och inlevelseförmåga. Därtill förmedlades formuleringar som säkert skrivits med samma leende hos författaren som det som ibland framkallades hos den snart vuxne läsaren.

När tiden för tentamensskrivningen närmade sig sitt slut levererade jag en, kanske inte så god formulerad, text som avslöjade min barnsliga förtjusning till lättsmält litteratur. Jag kunde definitivt inte acceptera att de böcker som faktiskt skapade mitt läsintresse kallades skräplitteratur. Den läsfärdighet jag uppnått, som hjälpte mig när tiden för läsande av kurslitteratur var i knappaste laget, hade tränats under timmar med ”skräplitteratur”. Tids nog upptäcktes ”god litteratur”.

Idag fröjdas jag över att årets första ”lästimme” förverkligats i Sursik skola. Att femhundra elever samtidigt – i tyst skola – ges möjligheter att upptäcka och följa en nedskriven historia stöder med stor sannolikhet även den mest ovane läsarens utveckling mot att förstå, tolka och avnjuta skrivna ord. På så sätt blir lästimmen en väl använd lektion – i matematik!

Varför går unga människor i skola?

9 Aug

Första sidan på publika nyhetsförmedlingens webbsida visar ingresser till 43 artiklar. Sju av dem är skolrelaterade, vilket inte är att förundra sig över eftersom skolorna i Finland startas upp i dagarna. Det som är anmärkningsvärt är att ingen av artiklarna berör undervisning och utbildning. Det diskuteras bland annat om huruvida man får sjunga ”Den blomstertid” på skolavslutningen (!), i vilken utsträckning de yngsta eleverna ska kunna ta sig till skolan på egen hand och vilka disciplinära åtgärder en lärare ska få ta till. Mest utrymme i spalterna får dock skolans lov och placeringen av dessa.

Landets näringsminister hävdar att skolornas tidiga start om höstarna gör att turismnäringarna går miste om både jobbmöjligheter och stora pengar . På annat ställe berättas att turismföretagare tvingas stänga i förtid på grund av brist på arbetskraft. Om det nu är så att turister från Mellaneuropa står med öppen plånbok i hand på trappan i slutet av augusti är det väl bara att öppna, tacka och ta emot likvida medel. ”Jobbmöjligheter” tycks i näringsministerns uttalande inte vara synonymt med ”arbetstillfällen” eftersom dessa jobb tydligen ska utföras av skolelever med vaga arbetsavtal.

Skolan är till för utbildning. I växande ålder får unga medborgare uppleva sociala samspel och möjligheter att vidga sin syn på omgivningen. Skolan är en hörnsten i vår demokrati. Den ska inte reduceras till en ”billigast-möjliga-hyfsat-säkra förvaringsplats så länge föräldrarna arbetar. Ej heller ska den utgöra en spelbricka på ekonomins och industrins momentana plan. Den utgör grunden för framtida samhälle, ekonomi och industri.

Det är inte så enkelt

15 Dec

En lågstadieskola i Connecticut, USA får världens blickar på sig. En skoldag blir på ett ögonblick en mardröm. 28 liv går till spillo. En stor del av de utsläckt liven borde ha tillhört människor vars tid på jorden skulle ha sträckt sig långt in i den framtid de flesta av oss inte räknar med att få uppleva.

Staden som på ett ögonblick finns i mediernas blickfång brukar beskrivas som lugn och välbärgad med omkring 25 000 invånare. Skolorna i staden har gott rykte. En märkbart tagen president Obama håller tal. Medierna frossar, analyserar och – åtminstone utländska medier –  bannar de generösa vapenlagarna.

Vi människor vill så gärna ha en enkel lösning. Nu utropas förbud mot allt vad vapen innebär som sådan. Biskopen i Borgå stift, Finland, Björn Vikström är rätt ensam i medierna med att efterlysa hjälp för unga med mentala problem.

Vapenlagarna i USA är iögonfallande generösa. Däremot är inte ett totalförbud följt av smidande av vapen till plogbilar annat än ett piller som hjälper just aktuella symptom en begränsad tid. Oregistrerade vapen existerar. Och jag tror att vi får ge oss. Den vägen bär inte ända fram.

Vi blir tvungna att bita sur frukt och ta oss i kragen. Det kan kosta en del av vår egen frihet och fritid, men vi får så lov att börja engagera oss i människor omkring oss. Vi måste bry oss – visa att vi bryr oss. Samhället är inte de, du och jag – det är vi!

Vid händelse av mord är vapenbrott av underordnad betydelse.

Mobbning på nätet

4 Nov

Livet i molnet ger drömmarna vingar. Vi kan knyta vänskapsband och blåsa liv i falnade vänskapsrelationer samtidigt som vi kan dela sorg, glädje och ilska med bekanta. Vi kan bekräfta och bekräftas samtidigt som vi bollar idéer. Via sociala medier når vi varandra snabbt, okonstlat och enkelt.

Baksidan av den medaljen är förstås att det är exakt lika enkelt att sprida desinformation som information. Det är lika behändigt att så split som att bygga samförstånd. Det krävs inget extra vare sig för att uppmuntra eller för att kränka. Redskap för digital mobbning är skrämmande lättillgängliga.

Vill man motarbeta mobbning bör man också se till den typ av mobbning som levereras som hårt piskade nollor och ettor. Man har dock svårt att mota trakasserier i ett rum man inte finns.

Om vuxna och blivande vuxna lever helt parallella liv på nätet utan att någon som helst kontakt mellan dessa världar etableras är det ur mobbningsperspektiv jämförbart med att tonåringar en fredag kväll håller partaj i skolans festsal samtidigt som lärarna håller kalas i lärarrummet och ordningsvakter lyser med sin frånvaro. En publik tillställning är reglerad i lag bland annat med hur många människor med ordningsansvar det ska finnas på plats och vilken utbildning dessa måste ha. Är det då inte märkligt att man ens diskuterar lärares närvaro i elevernas digitala rum som något man bör vara försiktig med.

I vår tid är rum där ungas och vuxnas liv flätas samman en bristvara. Erfarenhetens insikter skulle säkert må bra av att blandas med unga idéers självklarheter.

Jag vill tro att redan det att en lärares profil och inlägg dyker upp i elevers digitala rum då och då dämpar lusten att strö glas och törnen kring sig. Förhoppningsvis förstår lärarna att hålla egna inlägg på hyfsad nivå.