Tag Archives: utbildning

Mobiltelefonen i skolan

3 Dec

De elever som nu går sitt sista år i grundskolan kommer att vara yrkesverksamma ännu år 2060! Med de orden öppnades en utbildningsmässa nyligen. Vi var en och annan som drog ett något djupare andetag för att kunna ta in den informationen.

Ser vi på motsvarande tidsrymd bakåt blir vi varse att det hänt en hel del. 1969 fanns kunskap och teknologi för att ta sig till månen och beträda dess yta men den första persondatorn befann sig ännu då i framtiden. Den första pizzerian i Norden öppnades men det skulle dröja länge innan frysboxen blev en naturlig del av hushållet. Få hade råd med solsemester under vintern men det fanns resebyråer med personal. Det skulle ännu dröja några år innan matematiklärarna med viss bävan övergav räknestickan. En god bit in på 70-talet fanns det osäkerhet i fråga om framtida möjligheter att räkna procent på en miniräknare. Räknestickan klarade den saken galant!

Teknisk utveckling förändrar vår vardag. Nya idéer föder ny teknik som föder nya möjligheter som föder nya idéer i ständigt flöde. Många Linus-Idor har sett helvetsmaskiner ta plats i våra hushåll men idag är de få de som vill skydda sina barn mot dammsugare.

Idag är det som vi i vårt språk envisas med att reducera till ”mobiltelefon” något som tycks vara rätt svårt att förhålla sig neutral till. När mobiltelefonen och skolan kombineras blir det riktigt svårt att hitta en linje som skulle tillfredsställa alla. Gott så. Undervisningen i våra skolor varierar stort och skall så göra. Olika ämnen är didaktiskt olika och lärare har olika sätt att förhålla sig till ämne, undervisningssituation och elever. Undervisning är ett samspel där parterna måste ha förtroende både för varandra och det sätt på vilken undervisningen sker.

Vilken plats kan vi då ge ”mobiltelefonen”, härefter kallad smarttelefon, i skolan?

  • Smarttelefonen är en naturlig del av människors liv idag. Att kategoriskt utesluta den ur skolan är att kategoriskt utestänga en betydande del av verkligheten.
  • Att förflytta en hel klass till en datasal alternativt bära in 20 bärbara datorer eller tabletter för en enstaka sökning på nätet är föga meningsfullt. Likaså att dela ut miniräknare genast någon elev vill göra en uträkning. Detta görs behändigt genom att eleven tar fram sin smarttelefon, gör bruk av den och fortsätter sitt jobb.
  • Till smarttelefonerna kan laddas ner en hel del applikationer som sköter det som förr krävde så pass dyr utrustning att få skolor hade råd att införskaffa sådan. Här kan nämnas ljusmätare, ljudnivåmätare och accelerometer.
  • Smarttelefonens (film)kamera är ett utmärkt redskap för dokumentation.

En viktig aspekt i sammanhanget är att vidga elevernas syn på det multiredskap de bär med sig. Det kan hända att tonåringen är mer villig att skydda sin hörsel i repetitionslokalen om hen själv ser på egenhändigt utförd mätning att ljudet ligger högt över hälsosamma nivåer än att en förälder säger det. Kanske någons intresse för fysik föds när hen inser vilka mätningar man faktiskt kan göra med smarttelefonen. Måhända förmågan att läsa kartor utvecklas om sådan ständigt finns tillgänglig – och är aktuell, med den aktuella positionen utmärkt. Det kan födas ett intresse för litteratur just i den stund någon inser att man både kan söka boktips, ladda ner och läsa utvald bok på smarttelefonens skärm.

Smarttelefonen är ett verktyg. Ett bra verktyg. Sådana ska användas. Alla har vi nytta av att veta hur. Det sista innefattar även att veta ”var” och ”när”.

Förresten. En betydande del av dem som i år börjat i förskolan denna höst kommer att uppleva nästa sekelskifte.

 

Kläder från Bangladesh

27 Apr

Natasha Illum Berg var gäst hos Skavlan. Hon berättade om sitt liv som storviltsjägare och jaktguide i Tanzania men delade också med sig av sin syn på samspelet mellan jordens fattiga och jordens rika invånare. Hon berättade om sin frustration när svenska skolors representanter kontaktar henne för att starta samarbetsprojekt mellan en skola i Sverige och någon skola i Tanzania. Hon valde ofta  att korta av samtal där man genom projektet kunde lära de tanzaniska barnen något. Var det fråga om att samarbeta och lära av varandra fortsatte samtalen. På direkt fråga om vad Tanzanias befolkning behöver svarade Natasha blixtsnabbt: Fair Trade!

Månne någon i Bangladesh går i samma tankar? Det är kanske inte helt osannolikt. I lokala bladet finns idag ett reportage om just ekonomi, rättvisa och miljö beträffande kläder och mode. Det är inte lätt att kombinera just ekonomi, rättvisa och miljö. Däremot är det intressant!

Märkligt nog känns det enklast att börja med ordet miljö. Det är enkelt att visa att det är mer mångfacetterat än man först tror. Bland annat nämns i reportaget att det under tillverkningen av 1 kg textil produceras 15 kg koldioxid. Den mängden motsvarar hyfsat den mängd koldioxid som uppstått vid bruk av 6 liter bensin. Åk alltså inte ensam i bil för att titta på kläder i grannstaden!
Beträffande vattenmängden som behövs för att odla bomull är det lätt att ta fram en koefficient med vilken man kan påvisa sambandet mellan vattenmängd och mängden odlad bomull. Den koefficienten är bara intressant när vi låser in oss på ett specifikt område på jorden. I Bangladesh finns vatten i mängder – I Turkiet är situationen en helt annan.

”Pengar och elände trivs i stora hopar” kunde utgöra starten för resonemangen kring ekonomi och rättvisa. Det är enkelt att ta fram tal som visar hur de pengar som betalas för en skjorta fördelas mellan butik, grossist, tillverkare, designer …, skräddare och – ifall det är en odlad sådan – odlare av råvaran. Däremot löser vi inte misären i en klädfabrik i Bangladesh varken genom att köpa enorma mängder kläder därifrån eller genom att helt avstå från handel med kläder från Bangladesh.
Det finns inte heller här det hett eftertraktade lilla pillret som löser problemet. Det krävs medvetenhet. Den i sin tur kräver ansträngning. Den kräver kunskap. Det närmaste en enkel lösning jag kan komma på är någon form av ”Fair Trade”. Däremot är jag hyfsat säker på att det krävs betydligt mer än så.

Ge gåvan vidare!

9 Okt

Det fanns en tid när man kunde ta fram en fysisk bankbok, se vad senaste saldot var och känna hoppet om middag på restaurang tunnas ut. En tid när en tågbiljett var en fysisk biljett köpt av tjänsteman i uniform. En tid när den som hade gjort en resa hade lärt sig något, och hade en historia att berätta – inte blott en solbränna att visa.

Tiden har sin gång. Föga visste vi då om det liv som levs idag.

När de som idag blir klara med sina examina från högskolor och universitet satte sig vid hemmets första dator visste få vilken ekonomisk belastning den utgjorde. Trots det var den datorns kapacitet försumbar i jämförelse med en smarttelefon idag.

Har man upplevt knappa halvseklet har man hört föräldragenerationen, och generationen som gick före, naturligt och respektfullt tala om kräfta (1) som dödens självklara budbärare. Malet kött skulle stekas inom några timmar föra att inte smakupplevelse och näringstillskott skulle förbytas i hälsovådlig unkenhet.

De tekniska framsteg som gjort informationen snabb, tillgänglig och global, används av unga men har utvecklats av generationen före. Tekniken bakom pekskärmen är resultat av kreativitet och forskning i samverkan med varandra.

Precisionen i en strålbehandling av cancer är resultat av idé och idogt arbete. Ett arbete som inte var slit med kolspade utan utslitna pennor brukade för biologins, matematikens och fysikens bidrag till att hålla liemannen stången.

Den hållbarhet man idag erhåller på en förpackning köttfärs är en lika enkel som genial kemisk idé – att bruka i stort sett samma gaser som människor och djur inhalerar regelbundet men i proportioner som avviker från de som bakterierna arbetar bäst i.

Bakom varje innovation vi så fort tar för givna står ett lag av fysiska personer som lagt själ och energi i att lära sig, forska och utveckla. Vem har rätt att bestämma vem som ska få möjligheter att vara delaktig i framtidens innovationsprojekt? Vilken vuxen tillhandahåller den kristallkula med vilkens hjälp de självsäkert kan säga till en elev i grundskola vad som behövs i den unges framtid?

Allmän bildning är en förmån. Därmed inte sagt att kunskap kommer utan arbete. Det krävs energi att lära sig. Det behövs stöd av omgivningen för att en tonåring ska orka ta tag i uppgifter som känns motiga till en början.

Det händer att de uppgifter en elev i grundskolans slutskede ligger på en nivå vilken nuddar taket i hemmafrontens kapacitet. Tro mig – Som far till fyra vet jag! När ens barn vill ha hjälp med sina hemuppgifter hjälper man till. Man ger sitt stöd och man tar del – Det kan man alltid. Ger man uppgifterna lite tid kan man säkert ge några råd på vägen. Ens barn är inga konkurrenter. Det är inte farligt att erkänna att man behöver tid för att förstå uppgifter ens barn ska göra. Som föräldrar och lärare ska vi vara stolta varje gång vi överglänses av de som ska ta över efter oss. Det ligger i utvecklingens natur att varje generation är klokare än den förra.

I sanning – Må nästa den växande generationen ha större visdom!

 (1) Kräfta – äldre term för cancer.