Tag Archives: utveckling

Mobiltelefonen i skolan

3 Dec

De elever som nu går sitt sista år i grundskolan kommer att vara yrkesverksamma ännu år 2060! Med de orden öppnades en utbildningsmässa nyligen. Vi var en och annan som drog ett något djupare andetag för att kunna ta in den informationen.

Ser vi på motsvarande tidsrymd bakåt blir vi varse att det hänt en hel del. 1969 fanns kunskap och teknologi för att ta sig till månen och beträda dess yta men den första persondatorn befann sig ännu då i framtiden. Den första pizzerian i Norden öppnades men det skulle dröja länge innan frysboxen blev en naturlig del av hushållet. Få hade råd med solsemester under vintern men det fanns resebyråer med personal. Det skulle ännu dröja några år innan matematiklärarna med viss bävan övergav räknestickan. En god bit in på 70-talet fanns det osäkerhet i fråga om framtida möjligheter att räkna procent på en miniräknare. Räknestickan klarade den saken galant!

Teknisk utveckling förändrar vår vardag. Nya idéer föder ny teknik som föder nya möjligheter som föder nya idéer i ständigt flöde. Många Linus-Idor har sett helvetsmaskiner ta plats i våra hushåll men idag är de få de som vill skydda sina barn mot dammsugare.

Idag är det som vi i vårt språk envisas med att reducera till ”mobiltelefon” något som tycks vara rätt svårt att förhålla sig neutral till. När mobiltelefonen och skolan kombineras blir det riktigt svårt att hitta en linje som skulle tillfredsställa alla. Gott så. Undervisningen i våra skolor varierar stort och skall så göra. Olika ämnen är didaktiskt olika och lärare har olika sätt att förhålla sig till ämne, undervisningssituation och elever. Undervisning är ett samspel där parterna måste ha förtroende både för varandra och det sätt på vilken undervisningen sker.

Vilken plats kan vi då ge ”mobiltelefonen”, härefter kallad smarttelefon, i skolan?

  • Smarttelefonen är en naturlig del av människors liv idag. Att kategoriskt utesluta den ur skolan är att kategoriskt utestänga en betydande del av verkligheten.
  • Att förflytta en hel klass till en datasal alternativt bära in 20 bärbara datorer eller tabletter för en enstaka sökning på nätet är föga meningsfullt. Likaså att dela ut miniräknare genast någon elev vill göra en uträkning. Detta görs behändigt genom att eleven tar fram sin smarttelefon, gör bruk av den och fortsätter sitt jobb.
  • Till smarttelefonerna kan laddas ner en hel del applikationer som sköter det som förr krävde så pass dyr utrustning att få skolor hade råd att införskaffa sådan. Här kan nämnas ljusmätare, ljudnivåmätare och accelerometer.
  • Smarttelefonens (film)kamera är ett utmärkt redskap för dokumentation.

En viktig aspekt i sammanhanget är att vidga elevernas syn på det multiredskap de bär med sig. Det kan hända att tonåringen är mer villig att skydda sin hörsel i repetitionslokalen om hen själv ser på egenhändigt utförd mätning att ljudet ligger högt över hälsosamma nivåer än att en förälder säger det. Kanske någons intresse för fysik föds när hen inser vilka mätningar man faktiskt kan göra med smarttelefonen. Måhända förmågan att läsa kartor utvecklas om sådan ständigt finns tillgänglig – och är aktuell, med den aktuella positionen utmärkt. Det kan födas ett intresse för litteratur just i den stund någon inser att man både kan söka boktips, ladda ner och läsa utvald bok på smarttelefonens skärm.

Smarttelefonen är ett verktyg. Ett bra verktyg. Sådana ska användas. Alla har vi nytta av att veta hur. Det sista innefattar även att veta ”var” och ”när”.

Förresten. En betydande del av dem som i år börjat i förskolan denna höst kommer att uppleva nästa sekelskifte.

 

Annonser

Visst i all världen bryr jag mig om miljön!

20 Maj

Om man inte rakt av accepterar att vi människor styr klimatet blir det lätt ansträngt i sociala sammanhang. Om man därtill inte sväljer det piller koldioxiddebatten reducerats till kan det rent av bli kärvt.

Globala miljöfrågor saknar små nätta lösningar. Gemensamma strategier för en bättre framtid faller i många fall på sin egen orimlighet. Är ens globala adress på sådan plats att man aldrig ser solen stiga mer än 50 grader över horisonten kan man inte ha samma syn på energilösningarna som den som varje dag under året, åtminstone mitt på dagen, ser solen stråla in brantare än så. Är värmen ett genomgående problem under året finns inga direkta orsaker till att det bekymret ska lösas på samma sätt som på platser där kylan är problemet mer än halva året.

Vår planet är liten. Atmosfären tunn och haven grunda. Anta att en jordglob på en större utställning har en diameter på tre meter. I den skalan skulle världshavens medeldjup vara ungefär en millimeter. Troposfären, den del av atmosfären som innehåller 80% av atmosfärens gaser, skulle vara två och en halv millimeter tjock. Vad vi pratar om är att den blå planetens oceaners djup motsvarar en fuktig hinna på ett klot med en diameter stor nog att utestänga den från så gott som alla privata utrymmen.

Mänskligheten har vuxit till 7 miljarder invånare, och mycket av tillväxten har skett under den senaste mansåldern. Dock, för att få perspektiv på folkmängden, skulle hela jordens befolkning – de som föddes nyss ända till de som inte är riktigt döda än – få plats i Lillpiteälvens tillrinningsområde om vi nöjde oss med utrymme motsvarande en B-hytt på Vikings färjor. Vi slukar likväl resurser!

Vi välbärgade människor på planeten kan göra aktiva val. Vi kan välja att planera våra inköp så att vi inte varken åker bil i onödan eller kastar bort det som odlats, skördats, packats och transporterats hem till oss. Vi kan klara oss med ett par minuter i duschen och vi kan köpa trädgårdsmöbler av certifierat virke.
Ovanstående åtgärder är i och för sig i linje med att minska koldioxidutsläppen, men deras primära plats i listan är att spara jordens resurser och effektivt bruka de resurser vi tar. Detta är en implikation. En ekvivalens skulle kräva att det gick att påstå motsvarande åt andra hållet – att man per automatik är miljövänlig om man minskar på sitt koldioxidspår. Så är icke fallet. När vi kan inhandla nya kylanläggningar, ny TV och ny bil och därmed vara klimatsmarta hopar sig frågetecknen. När vi rycker mat direkt ur munnen på de fattigaste för att göra det till bränsle till våra fordon så att vi kan fortsätta köra ensam i bilen samma väg som stora delar av grannskapet blir det rent av tjockt med frågetecknen.

Det finns inget litet piller! Vi måste anstränga oss. Vi måste tänka efter!

Glädjande nog ser jag människor som på allvar börjar tänka efter. Människor som gör sina val aktivt. Ofta är dessa människor unga, vilket bådar gott för framtiden.

Livet på jorden måste inte alltid vara som det varit. Det kan bli bättre!

Kläder från Bangladesh

27 Apr

Natasha Illum Berg var gäst hos Skavlan. Hon berättade om sitt liv som storviltsjägare och jaktguide i Tanzania men delade också med sig av sin syn på samspelet mellan jordens fattiga och jordens rika invånare. Hon berättade om sin frustration när svenska skolors representanter kontaktar henne för att starta samarbetsprojekt mellan en skola i Sverige och någon skola i Tanzania. Hon valde ofta  att korta av samtal där man genom projektet kunde lära de tanzaniska barnen något. Var det fråga om att samarbeta och lära av varandra fortsatte samtalen. På direkt fråga om vad Tanzanias befolkning behöver svarade Natasha blixtsnabbt: Fair Trade!

Månne någon i Bangladesh går i samma tankar? Det är kanske inte helt osannolikt. I lokala bladet finns idag ett reportage om just ekonomi, rättvisa och miljö beträffande kläder och mode. Det är inte lätt att kombinera just ekonomi, rättvisa och miljö. Däremot är det intressant!

Märkligt nog känns det enklast att börja med ordet miljö. Det är enkelt att visa att det är mer mångfacetterat än man först tror. Bland annat nämns i reportaget att det under tillverkningen av 1 kg textil produceras 15 kg koldioxid. Den mängden motsvarar hyfsat den mängd koldioxid som uppstått vid bruk av 6 liter bensin. Åk alltså inte ensam i bil för att titta på kläder i grannstaden!
Beträffande vattenmängden som behövs för att odla bomull är det lätt att ta fram en koefficient med vilken man kan påvisa sambandet mellan vattenmängd och mängden odlad bomull. Den koefficienten är bara intressant när vi låser in oss på ett specifikt område på jorden. I Bangladesh finns vatten i mängder – I Turkiet är situationen en helt annan.

”Pengar och elände trivs i stora hopar” kunde utgöra starten för resonemangen kring ekonomi och rättvisa. Det är enkelt att ta fram tal som visar hur de pengar som betalas för en skjorta fördelas mellan butik, grossist, tillverkare, designer …, skräddare och – ifall det är en odlad sådan – odlare av råvaran. Däremot löser vi inte misären i en klädfabrik i Bangladesh varken genom att köpa enorma mängder kläder därifrån eller genom att helt avstå från handel med kläder från Bangladesh.
Det finns inte heller här det hett eftertraktade lilla pillret som löser problemet. Det krävs medvetenhet. Den i sin tur kräver ansträngning. Den kräver kunskap. Det närmaste en enkel lösning jag kan komma på är någon form av ”Fair Trade”. Däremot är jag hyfsat säker på att det krävs betydligt mer än så.

Extremisten inom oss

6 Jan

Det var en dag fylld av sport.

  • I ”Tour de Ski” gick den avslutande och avgörande etappen. Det var en norsk festdag på prispallarna. På damsidan återfanns fyra blåvita bland de tio bästa.
  • Det var skidskytte i Oberhof. Kaisa Mäkäräinen kom in som femte dam – trots två straffrundor efter sista skyttet.
  • Finlands lag i Volleyboll kvalificerade sig för VM-slutspel för första gången på 32 år.
  • Finlands juniorlandslag i hockey tog VM-guld.
  • Har jag missat nåt?

Då blir det diskussion om huruvida den ena idrotten är tuffare än den andra. Prestationer jämförs. Den utstakade vägen diskussionen tar innehåller en till obehaglighetens gräns fylld kvot av nedtryckande kommentarer om motparten och hens åsikter. I dunklet skymtar även könsdiskrimineringens ansikten.

Ska det vara så innerligt svårt att glädjas med varandra att man måste gradera rätten till glädje och stolthet?

Så länge det är frågan om vänskapligt gnabb kan snäva åsikter luftas som ett sätt att umgås. Däremot ändrar ordet karaktär när det skrivs. Det blir varaktigt. Kontexten kan vara en helt annan när ordet läses. Leken blir något som tillspetsat kunde definieras som extremism.

I smått som stort har vi tendenser till att bete oss lika. I politik på nationell och internationell nivå är tendenserna de samma. Att satsa på, och utveckla, något tycks för många vara liktydigt med att skära ner och avveckla något annat. Att upphöja något tycks vara förenat med att förnedra något annat. Verkligheten är dock inte sådan. Lyser vi upp ett hörn i rummet ser de andra hörnen mörkare ut i jämförelse. Vi borde dock veta att så inte är det verkliga fallet. Alla hörn i rummet ljusnar. Ljuset sprids. Det, däremot, är något att ta tag i och fundera över!